Nina Lundström
Riksdagsledamot från Sundbyberg
Igår röstade riksdagen ja till regeringens förslag till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet. Utöver lagändringar röstade S, MP, V och SD för att regeringen måste återkomma med nytt förslag som leder till tvingande regler kring betalningsvillkor.
Lagförslagen är viktiga och det är bra att alla partier stöttade förslagen. Men jag tycker att riksdagens beslut om ytterligare förslag är dåligt underbyggt och kan skapa nya bekymmer för företagare. Att kräva en så stor förändring utan beredning, och utan att lyssna på de uppfattningar olika företag har, duger inte.
Regeringens förslag har sin grund i ett EU-direktiv som innehåller bestämmelser om bl.a. betalningsfrister, dröjsmålsränta och ersättning för indrivningskostnader. Lagändringarna kommer att gälla från och med den 16 mars. Våra nordiska grannländer har redan fattat beslut som ger möjlighet till avtalsfrihet.
Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran inom 30 dagar efter det att krav på betalning ställts. I förhållanden mellan näringsidkare får längre betalningstider gälla endast om borgenären har godkänt det. För myndigheter och offentliga organ är 30-dagarsregeln knivskarp och omöjlig att förhandla bort. Lagändringarna får en positiv effekt för leverantörerna genom att leda till snabbare betalningar och bättre kompensation vid sena betalningar.
Särskilt kommer de mindre företagens ställning att stärkas. I och med att betalningar sker snabbare och i tid kan företagens finansierings- och administrationskostnader minska, förutsättningar för en sund konkurrens förbättras och i förlängningen samhällsekonomiska vinster uppnås.
De rödgröna lämnade in en reservation som innebär en tvingande 30-dagarsregel, även om två företag är överens om något annat. Deras reservation fick stöd av Sverigedemokraterna under onsdagens votering genom att SD frångick sitt eget förslag i sista stund.
Regeringen ska därmed återkomma med förslag som förbjuder företag att ha längre betalningsfrister än 30 dagar. Detta krav på tvingande regler är en stor förändring i principen om avtalsfrihet mellan företag.
En tvingande reglering om betalningstiden skulle kunna skada nystartade eller mindre företag som saknar möjlighet att betala omedelbart. En tvingande 30-dagarsregel saknar dessutom stöd bland de företagarorganisationer som lämnat remissvar på regeringens förslag. En tvingande regel kan tvinga stora företag att söka nya marknader vad gäller underleverantörer. En tvingande regel skiljer ut Sverige gentemot andra länder i Norden och Tyskland. I en globaliserad värld, där företag agerar över nationsgränser, behövs även detta perspektiv vägas in i de beslut som man fattar i riksdagen.
Jag hoppas att företagare och deras organisationer i bred mening nu ger sin syn på detta i den offentliga debatten eller genom att kontakta partier och politiker.
Naturligtvis är alla åsikter välkomna!
Nina Lundström
Här kan ni läsa mer:
Alla förslagen finns i Civilutskottets betänkande
Gemensam artikel från alliansen i Dagens Industri den 23 janauri
folkpartibloggen.wordpress.com 